Man vet snart inte HUR man ska "tackla" detta...:(
Önskar inget hellre än att få tillföra lite positivitet o glädje! Man är oerhört "trött" att hela tiden må som man gör :(
Är det något man gör fel...tänker man i fel banor, många, många tankar o funderingar kring DETTA!!?
Man "stänger ut" omvärlden, de som verkligen bryr sig om...stundvis är känslan oerhört "påtaglig"...:(
Samtidigt kan man ej på något som helst vis "förklara", för att omgivningen har en möjlighet att förstå..
Hittills ej lyckats..då det är näst intill omöjligt ATT FÖRSTÅ!
Detta rör både nära o kära...vänner o bekanta i ens närhet! :( EJ heller något man kräver...då man själv inte har en "susning" om VARFÖR detta inträffar mellan varven!??
Psykisk ohälsa är något så stort! Man har "utlämnat" sig ett antal gånger till både höger o vänster, MEN ej funnit den rätta hjälpen...Att ta steget o söka hjälp är alla gånger INTE det lättaste :(
SEN, att hitta rätt person är något ännu svårare...det handlar trots allt om att finna tilltro, trygghet, kemi, samförstånd samt såå mycket mer, vilket visat sig vara nästan omöjligt gällande RÄTT bemötande...:(
Man "tampas" med sig själv, dag ut o dag in...någonstans efter vägen "tappar" man fotfästet. Tack o lov har man trots allt vänner som bryr sig om, nära o kära som finns där! ;) <3
MEN man är samtidigt medveten om HUR det berör de mina...innerligt ledsen för deras skull, då det inte är något man önskar dem!!
Man kan enbart nämna att DETTA är något man INTE kan rå över...LEDSEN!!!
En STOR ELOGE till de mina, för att de "står ut " med "morsan"...<3
// LOVE YOU ALL...<3 <3 <3
Kära medmänniskor "där ute"...Hoppas ni har det så gott det nu bara går ;) LOVE U ALL...***
Kramen// Annie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar