INGET att se fram emot...

En "fasansfull" dag att se fram emot...MORGONDAGEN, med det som komma skall...:((

Ingenting man ser fram emot, då tandvården ska göra ett "större ingrepp" o hela mitt inre är i "uppror"!! MEN nu är dagen D snart inpå..."bara" att inse o förbereda sig, så gott DET nu går...längesedan man känt sig så enormt sårbar o ängslig.
Tankar o funderingar om hur det kommer att gå...HUR kommer det att vara o kännas efteråt!? Tack o lov har barnen visat sin omtanke...sitt stöd, vilket för mig är sååå värdefullt o känns så himla bra ;))
VAD vore man utan DEM???
                                           // Ett varmt o innerligt TACK till de mina!! *

Tanken är att efter tandvården ev åka till de mina i Silverdal, för att "läka"...givetvis OM man mår någorlunda för att klara av resan dit. Vore kanske skönt att slippa sitta här hemma inom fyra väggar! DET får morgondagen utvisa...hur det än må bli, vilken dag man nu åker...ska det bli så skönt o mysigt att få träffa dem igen, då det nu är bra längesedan man var hos dem! ;)

LÄNGTAR enormt efter Lilleman...har inte umgåtts med den lilla varelsen på "evigheter"! Ser fram emot att träffa dem alla.

Helgen som var överraskade sonen med familj med att komma under Lördagen, för att stanna till dagen därpå ;))

DET var jättemysigt att få "rå om dem" alla tre!! Fick även "äran" att för allra första gången vara "babysitter",

vilket även var första gången för de relativt nyblivna föräldrarna att lämna lilla Juli...kände mig riktigt stolt, dels för deras förtroende, dels för att det var allra första gången...riktigt bra gick det under kvällen också!!

Pappa o mamma fick lite egen tid att gå ut o äta samt mysa på tu man hand...hääärligt!!

För övrigt har de senaste dagarna inte varit något vidare, då tankar o känslor bidragit med "uppror" i mitt inre...:(
Tankarna på "vad som komma skall" har tagit överhand...haft svårt att "fokusera", inte kommit mig för att göra någonting, varit okoncentrerad o känt mycket oro. Stundvis varit riktigt ledsen o nedstämd...bara detta blir bättre än förväntat, DET skulle verkligen underlätta!!
Nåväl, morgondagen är snart här...*

// Ta hand om er...*

Kram//Annie 

Fredag'smys...!?

Ja, kanske!? Man har det egentligen relativt bra...MEN ingen att mysa med! Försöker trots allt "mysa" i höstmörkret...tända ljus o ljuslyktor, DET är mysigt. ;)

För övrigt en "händelselös" dag.

Nu "ljuger" jag...älskade sonen min slog en signal tidigare ikväll...ALLTID skönt o mysigt att höra hans röst o få veta att allat är ok med honom o familjen! ;))
Lilla "madam" växer så det knakar o utvecklas för fullt...önskar man finge träffa henne lite oftare, då man innerligt vill lära känna denna lilla "going"...;)
Varit i kontakt även med mamman till lilla Juli, varav jag fått vetskap om detta, samt att allting bara är bra med "lilla familjen"...härligt att höra!! ;))

Sonen nämnde att de eventuellt skulle komma o hälsa på under Söndagen...DET vore kanon!! Önskar innerligt att de nu kommer, då jag verkligen SAKNAR alla de mina...! Ser med "försiktighet" fram emot att ev få träffa "lilla familjen"....*

Vardagen är annars sig lik...försök till sysselsättning, försöka tänka positivt o agera därefter, "bita ihop" för det som komma skall, ja...ta vardagen som den kommer!

INTE hört något från Norberg, vilket bidrar med oro o funderingar...:((
Är detta ett "tecken på" att något är riktigt fel!? Tankar o funderingarna är många...VAR har man egentligen felat?? Har försökt "finnas där"...har "öppet" bloggat om tankar, funderingar, känslor, ensamhet, oro, tomhet, ångest, barn o familj...varav allt verkar blivit "FEL"!? :((

Känner här o nu i skrivandet's stund, att jag INTE längre kan vara lika "öppen" med min saknad, längtan, ensamhet o tomhet som tidigare...VARFÖR..!!???
VARFÖR måste det alltid finnas "kritik" för det man känner o den man är? :(
Stundvis är jag innerligt ledsen o "nedslagen" för att JAG är som jag är...stundvis, emellanåt känner jag att man trots allt borde "duga" som man är, bli respecterad som mamma...Trots "skavanker" o 0,0 perfection!!

Vet inte själv längre...försöker på alla "plan" se till att vardagen "flyter på", "finnas där" för de mina, MEN "förbises" på något underligt sätt!? Är innerligt medveten om att INTE "funnits där" under alla år som gått, då man var mer osäker på sig själv...inte hade en aning OM man "dög" eller klarade av vissa "situationer"...:((
Är det nu meningen att man ska "straffas" pga detta...!?
Vet egentligen inte HUR man ska vara o bete sig...JAG är den jag är...ingen speciell person, men vill trots allt känna att man är "omtyckt" för den man är...INTE för den man borde vara...!! Att bli respecterad för den JAG är...*

Har ingen som helst aning om HUR jag på annat sätt förklarar "detta"...Just i denna stund, här o nu, känner man "tvivlan" på sig själv...sårbarhet, osäkerhet, uppgivenhet, förundran...vet innerligt INTE hur man ska vara, för att "tillfredställa" ALLA...??
Ledsamt att känna på detta vis, men så "ser det ut" för min del här o NU...:((
Innerligt ledsen...inget illa menat..!!*

// Hoppas alla "likasinnade" har det gott, med massor av myys..!!*

Kram//Annie

Man undrar...

Hela mitt inre är idag "i uppror"...undrar VAD det kan bero på, då det inte skett något speciellt under dagen som kan orsakat denna inre "oro"!?
Men som tidigare nämnt...är den ena dan inte lik den andra. Trots allt undrar man...vad det är frågan om!?!
Har några "obehagliga" saker framför mig att "klara av"...ev påverkar DET mig mer än vad man förväntat...:(

För övrigt har denna dag inte "bjudit" på något över det vanliga...pysslat med lite av varje, plockat reda på tvätten efter besök i tvättstugan härom dagen, fått undan de vardagliga bestyren...en helt "vanlig" dag.
Har även varit (är) många tankar på ALLA de mina...SAKNAR dem!! *

Sedan mitt samtal med goa tjejen som med sin familj bor i Norberg, har "något förändrats"...vet inte om jag funnit rätt ord, men känner att detta med "bloggandet" INTE "funkar" som tidigare!??? :((
Gör att jag känner mig "förvirrad" o "vilsen"...? *

Har under skrivandets stund varit ut o sålt några saker genom blocket, vilket känns "tillfredställande"...;) Skönt att få det avklarat!

Då hösten är i antågande o mörkret kommer allt tidigare, blir kvällarna "längre"...man har absolut ingen lust att företa sig någonting, blir mest att man "lutar sig" framför tv:en, fast det inte finns något "lockande" att drömma sig bort i...verklighetsflykt, som jag kallar det.

Nåväl...nog nämnt om detta, får trots allt bli så! Att avnjuta en nybryggd kopp kaffe till är heller inte helt fel.

// Ha nu en skön stund...alla "likasinnade"*

Kram//Annie 

Härliga sensommar...

Nu har vi haft turen på vår sida, gällande härliga dagar...;))

Men man känner ändå att hösten är på G. Annars är här som vanligt...oro i kroppen, påtaglig ensamhet som gör vardagen lite tung.:(
"Försöker" trots allt så gott det går...Väntar samtal från sonen min, vilket skulle kommit igår kväll, MEN ännu en gång blev "bortglömt"...hahahaaa!!..lilla gurkan i ett "nötskal ;))))
Nåväl, man är inte mer än människa...ALLA glömmer vi emmelanåt, utmattade av trötthet, stressade, mycket runt omkring oss i vardagen med jobb, barn o familj...har full förståelse!! MEN ändå så likt "vännen min"!! ;))

Idag är det tänkt att ordna med några saker, så har man DET ur världen sen...*

Goa tjejen min o jag pratades vid för ett antal dagar sedan, då det blev en hel del sagt...haft många tankar kring DET samtalet o håller med henne...VARFÖR känns det då så "tokigt"..?..samvetet kanske!?
Hur som helst har det "påverkat"...kan inte riktigt förklara, men känns inte bra!?

Här o nu, då man sitter vid fönstret o tittar ut...längtar man ut! ;)
Denna härliga sensommardag, kan man inte annat än att vilja ut! Då får det bli en liten "utflykt"...så får det bli! Ska nu göra mig iordning o njuta av dagen...;))

// Hoppas alla "likasinnade" får (har) en underbart härlig dag...!! ***

Kram//Annie

"Uppgiven"...

En tung dag, som bidragit med "vemod" o en känsla av uppgivenhet...:((

Många "tunga", mörka tankar kring DET som komma skall...DET är min värsta mardröm, faktiskt haft drömmar om DET natten som var...:((
Upplever "hela saken" fruktansvärt jobbig o "skrämmande"...man kan bara hoppas att det kommer att kännas "annorlunda", när det väl är avklarat..!? DET vore "lyckan"!!*

Nåväl, dagen började inte speciellt bra, då man absolut INTE ville kliva upp...slutade med att det blev relativt sent innan man till slut gjorde det :((
Ännu en dag till spillo!! Blir inte klok på detta...!? Ena dagen "UPP" andra "NER"...ingen "jämnvikt" där heller. Men, som tidigare nämnt...SKA INTE "sjunka ner" i avgrunden, den mörkaste av mörka!
Kämpar mot det, då man en gång hamnat där...tar det enorm kraft o energi att "ta sig upp" igen...det är förödande o enormt påfrestande, då man trots allt bara önskar att få "må bra" (bättre).

VILL finnas här för de mina...för "småfolket", mina vänner, med positiv attityd o ork...med glädje, styrka, empati...känna att man "behövs", känna att man är omtyckt o älskad för den man är, känna att man är DEN man kan vända sig till vid behov...få tröst, få omtanke, få förståelse, få "lätta sitt hjärta"...JA, någon "klippa" att "luta sig" på...ÖNSKAR VARA DEN STARKA...**

Tyvärr är det alla gånger inte så...DÅ det ibland är de mina som är o får vara DE STARKA, vilket jag finner helt FEL, som förälder! :(
Inget "ont" om dem, (de mina)...MEN är det inte vi föräldrar som ska VARA STARKA o finnas för DEM!!?
DET får mig att känna "misslyckande"...får mig att känna mig totalt "hjälplös", liten, okunnig, värdelös, o "utanför"...:((

JAG (vi) har satt dessa underbart härliga personligheter till världen...det är min (vår) skyldighet att VÄRNA om DEM...oavsett!! Man önskar i många "sammanhang" att man varit en bättre, tryggare, mer stabil, hjälpande, starkare förälder...Så känns det här o NU. MEN se vilka UNDERBART HÄRLIGA (barn), PERSONLIGHETER de utvecklats till...har JAG en "del" i "DET??
OM så är fallet...DÅ känner jag mig STOLT...;))
Hur det än må vara, är jag oerhört stolt över mina barn...DE finns där, DE visar omtanke, DE har förståelse, DE tycker om mig för den jag är!! ;))
DET vore en "wake up" klocka...MEN inte lätt att "uppfölja"...:((

DE är ärliga o raka...DE finns där ute...vilket är ENORMT värdefullt, DE är "mina" (våra)...NÅGOT måste man gjort bra för att "fått gåvan" till så häärliga "individer"!!
Må NI ALLA ha LYCKA, VÄLGÅNG, TILLFREDSTÄLLAN, SINNESFRID...Ja, helt enkelt...MÅ NI HA ETT BRA LIV...!!***

                                                        // LOVE YOU WITH ALL MY HEART..//

Kram//Annie

"Myskväll"..

Man har under dagen fått en del gjort...;))

Har "pysslat" här hemma o städat, skrivit några vykort, postat dem samt varit o handlat...relativt nöjd med denna dag...när man öppnade ytterdörren efter att varit iväg, luktade det såpa...häärlig doft, då man vet att hemmet är rent!! ;))
Känns rätt bra att uträttat en del idag! För övrigt inget speciellt...JO, har fått förfrågan gällande en "foderhund"...en tjej kontaktade mig tidigare på da'n, som har en 5årig mellanpinscher imorterad från USA, en lugn o snäll kille, som ev ska vara på foderavtal i 2år...för att sedan bli min! Då han har så lugnt psyke, önskar de fortsätta med att använda honom i avel under de närmaste 2åren.

Har inte hunnit tänka över saken ännu...ägaren kommer att höra av sig på Söndag, då vi ska diskutera saken m.m...De bor inte alltför långt härifrån, då det är en fördel. Vem vet...kanske...!???*

Annars "rullar" dagarna på...tankarna går som oftast till de mina o "småfolket"...;))
Tanken är att eventuellt åka till min goa dotter med familj, om ca 2veckor...efter ett besök hos tandvården :(

Det värsta är att det är ganska så lång tid, innan man kan bege sig...LÄNGTAR efter Lilleman redan NU...ser innerligt fram emot att få träffa honom...denna hääärliga lilla varelse!! Även goa tjejen min, samt hennes goa sambo...;)) Man får ge sig till tåls!!*

Kvällen har varit lugn o ska nu "inta" soffan o tv:en...koppla av med lite "verklighetsflykt"...bara vara! Intog tidigare ett glas rött, vilket inte smakade speciellt bra ikväll o nu tar jag "kväller"!!*

Kram//Annie

Åter igen...

Härliga sensommardagar...men det börjar märkas att hösten är i antågande...*

En dag med "uppgivenhet", då man åter igen varit på "besök" hos tandvården...:((
Tillbringat en större del av dagen med att vänta...vänta, då jag tog bussen till tandvården för att prata personligen med min tandläkare. Var i behov att få en tid "omgående"...därav all väntan! Blev tilldelad en senare tid (ngr timmar senare), vilket man var tacksam för...har nu "fixat" DET, tack o lov!! ;)
(för denna gång..) Måtte det INTE bli något mer, då jag redan har en tid bokad för att fixa det som "väntar mig"...:((

För övrigt har dagen varit ganska händelselös...LÄNGTAR bara efter att få umgås med de mina!! Här hemma är det mesta som vanligt, tomt o ensamt...:(
Som tidigare nämnt, försöker man trots allt INTE tänka i de banor..."jobbar stenhårt" med att sysselsätta mig, inte låta tankar o känslor "skena iväg"...FÖRSÖKER tänka på mer positiva ting...då t.ex BARNEN, deras "småttingar", "jobba för" att få må bättre, "finnas här" för dem UTAN att behöva belasta dem "med mitt"...DE har rätt till ett liv, en vardag, DE har rätt till LYCKA, välbefinnande, sinnesfrid, tillfredställan...UTAN oro, tankar o känslor som påverkar DERAS leverne...*

Vi föräldrar önskar inget hellre än att BARNEN har det bra...får vara lyckliga o tillfreds med de sina o livet! DE är ändå DET bästa som vi "åstadkommit"...;))* * *
   //DE är i alla fall DET BÄSTA JAG HAR...en ELOGE till BARNEN...!! ;))
                                     // LOVE YOU ALL..! //

// Till er "likasinnade" medmänniskor...Ha en skön kväll..!!*

Kram//Annie

Förtvivlan...:(

Besök hos tandvården tidigare idag, fick mig att bli helt förtvivlad...trots tidigare vetskap om VAD som hända skall...:((
Allt blev så enormt "definitivt" o får mig att känna obehag, rädsla, oro, ångest för vad som komma skall. Vet inte HUR man ska klara detta, varken fysiskt..psykiskt eller ekonomiskt!?? :((
Känner mig totalt "utlämnad" o ängslig inför det hela...

Från det ena till det andra...trots dessa motgångar, har jag haft en underbar samvaro med min syster, familjen o nya "bekantskaper". Vi tillbringade födelsedagsfirandet i sonens Studio...;))

Vi umgicks, pratade o skojade under hela Lördagen...HÄRLIGT minnesrikt!! ;)
Framåt nattkröken fick man agera chaufför, då födelsedagsbarnet intagit några glas rött o vi begav oss ut till Värmdö...alla var trötta o det var läggdags.
Slog upp ögonen till "morgonstök" o joller från "lill-madam"...hääärligt! Söndagen bjöd på en liten utflykt med "lilla fiina familjen"...åka på husvisning, vilket var väldigt spännande.
Tyckte kanske att huset låg lite väl långt ut på Värmdö, men det var ett riktigt fint hus de kikade på! ;))

Håller nu tummarna för dem...önskar dem LYCKA TILL, då de förtjänar att "få" sitt "drömhus"!!

Som det sig brukar, mår man ALLTID så enormt bra när man är med de sina...när man sen kommer hem igen, är ALLT sig likt...tomheten, ensamheten gör sig påmind!

Har innerligt gjort tappra försök med "att se framåt"...försöka vara o tänka positivt, se framåt på nästa "tripp"...att få träffa Lilleman, "hänga" med honom...att få träffa  "lilla madam" med familj, få lära känna lillan, som jag fått lära känna lilleman!? Dessa små varelser är min "LJUSPUNKT"...;))

Det var nu längesedan man "hängde" med lilleman o man innerligt LÄNGTAR efter denna häärliga kille!!
SAKNAR honom :((
Längtar efter att få umgås med honom o hans familj...*

Även min goa tjej i Norberg, ser jag fram emot att få träffa o umgås med...blir inte allt för ofta...:(
Vi pratade sist om en helg på "tu man hand" o övernattning...DET vore myysigt ;))
Hon o hennes familj håller på med "ombygge" av vinden (framför allt hennes goa man)...själv har min going
gjort iordning ett arbetsrum där hon SCRAPPAR o pysslar...DET blev kanonbra, då jag ännu bara sett rummet på bild, ska det bli såå spännande att få kika på ALLT som är på G. ;))
ALLA i den familjen är otroligt duktiga o ambitiösa...*

Ja, man har en hel del att se fram emot o jag försöker "hålla fast" vid DET...tänka framåt på allt som väntar!!
Visst, däremellan har man sina "dagar"... men ändock!! *

I morgon är det Onsdag o halva veckan avklarad...vardagen "rullar på" trots allt. En ny dag...får väl försöka göra det bästa av den...ta vara på dagen.*

// Alla "likasinnade" medmänniskor där ute...TA HAND OM ER..ha en skön kväll..!!***

Kram//Annie

My belowed children...

                      and their children...***