"Myskväll"...

Har uträttat en hel del under dagen o har nu en lite Fredag'smys, med ett glas rött o lite tilltugg...;))

Den här dagen har varit relativt tillfredställande...känns ganska bra!? Man blir lite "fundersam" över att det ev är FÖR bra för att vara sant...!? Men värdesätter det...;)
Imorgon bär det av till Storsta'n, känner mig riktigt "laddad"...då det ska bli mysigt att träffa de sina o ev bekanta!?
Har pratats vid med min "halv-syster" o hon planerar att komma, efter en inbjudan från älskade sonen min!*
Ser innerligt fram emot att träffa henne, då vi inte haft möjlighet att "sammanstråla" under sommaren. ;))

Man SAKNAR innerligt "de sina"...känner att man inget hellre vill än att umgås, känna samhörighet, då livet inte går "i repris"...VARFÖR sitta ensam, när man har tillfälle o LÄNGTAN efter umgänge o gemenskap!!?

Vet inte riktigt NÄR man ska bege sig imorgon, då jag erbjudit att "hjälpa till" före uppvaktningen...får höra närmare om en stund...;))*

Alltså...det blir till att bege sig vid "lunchtid" för att möta upp kära syster, för att sedan åka vidare till  sonens studio...ev kan vi hjälpa till med bestyren innan "gästerna" dyker upp...ser verkligen fram emot detta!!
Att få träffa min kära syster, samt få umgås med sonen..sambo'n o lilla "pyret"...Häärligt..!!!*
Full av förväntan inför morgondagen!! ;))

// Ha en underbar helg....**

Kram//Annie

Happy Birthday....

Älskade sonen fyller år idag...;))

ETT SJUDUNDRANDE GRATTIS PÅ DIN DAG...!!! Må din dag varit fylld med lycka o glädje...***

VI kommer o uppvaktar dig på Lördag, med "dunder o brak" ;))

                                          Hip..hip, Hurra..hurra..hurra..PÅ DIN DA' *  

Kramar i mängder..;))

       

Dagarna går...

Trots allt rullar dagarna på...man har "fått undan" en del saker man gått o kikat snett på, DET känns bra!

Inte hänt något speciell de senaste dagarna, man gör i stort sett det man ska o som hör vardagen till...så mycket mer har det inte blivit.
På Fredag har älskade sonen födelsedag, men vi ska uppvakta honom på Lördag eftermiddag! ;))
Så då blir det en tripp till storsta'n igen...trevligt. ;)*
DET ser vi fram emot...*

Det mesta är annars som vanligt..försöker göra allt, så det inte blir FÖR många tankar, då de alltid har "förmåga" att "förmörka" vardagen....tappra försök var dag! Stundvis ger det resultat, stundvis inte...
Tar en dag i taget o kämpar vidare.

Haft en pratstund med min goa tjej, som bor med sin familj i Norberg, då vi lite smått planerade en träff samt övernattning, hemma hos henne...DET ska bli mysigt, då det var evigheter sedan vi träffades på "tu man hand"...när det blir har vi ännu inte bestämt, MEN det SKA bli av ;))

Ser innerligt fram emot "vår träff"...*

Imorgon blir det till att hämta bilen, då den varit på verstad i några dagar...skönt att ha tillgång till bil, det är för mig sååå värdefullt, då det genast blir lättare att "förflytta" sig samt mer FRIHET...***

Härlig känsla!!

MORGONDAGEN....en ny dag med nya möjligheter!!              

// Ta hand om er...*

Kram//Annie

All this pain...

En dag fylld med känslor o smärta...? :(

Har de senaste dagarna haft en känsla av att "finnas på sidan om"...vet egentligen inte riktigt VARFÖR!? Känslan bara finns där, vilket bidrar med att det på något vis känns outhärdligt :(
Fyllt med oro, rädsla för "något" jag inte "kan sätta fingret på"...denna berg o dalbana!!! :(  
Olust o obehag "sköljde över" mig tidigare o mår nu så fruktansvärt dåligt....VAD är det frågan om!?
Att gå här hemma i ensamhet o vara helt ensam med dessa känslor är fruktansvärt...man vet inte vart man ska göra av sig själv! Gjort tappra försök med att "ta tag i" något...MISSLYCKADES...:(

Här o nu i, i denna stund vill man bara "skrika ut" känslan, obehaget, smärtan av att må så här, olusten till vad som helst...VILL inte vara ensam, vill inte må så här, vill känna lugnet, sinnesro, glädje...uppskatta det jag har...det som för mig är värdefullt, känna lycka o tacksamhet över det, kunna visa det, kunna dela med mig av glädje, lycka o välmående!!VART har ALLT DETTA tagit vägen? Ska det vara så här? HUR LÄNGE ska man orka? :(

Nu är det nära till tårarna...känner mig totalt misslyckad, känner mig fylld med längtan o saknad...VARFÖR denna känsla, som bringar såå mycket oro, smärta, gråt...känna att man "står på sidan om"??

Är det något som man fått för sig ELLER....? Vet varken ut eller in längre, varför är det så här, varför...:(

När jag nu sitter här i skrivandets stund o "spyr ur mig" mina mörka tankar o känslor, känns det på något vis "befriande"! MEN "illamåendet" klamrar sig fast...

Är trots allt medveten om att denna sida mestadels består av "mörker"...men vore tacksam om någon "likasinnad" kunde "ta till sig" mina rader o göra ett försök till "kontakt"...vore för mig enormt betydelsefullt.

Men då det är upp till andra "medmänniskor" att tycka vad de tycker, göra som de vill göra, är det inget jag kan "styra"...:(

Hur det än må vara, här o nu...hade jag trots allt en härlig samvaro med Lilleman o mitt ex igår...såå mysigt

att "hänga" tillsammans! :)

Fick även tillfälle senare på kvällen, att träffa vår goa dotter o krama om henne, även om stunden blev kort, då hon kom ganska sent...* (efter SKRAPBOOKING'S DAG), men det var det verkligen värt! :(

BARNEN...BARNEN...VAD skulle man ta sig till OM de inte fanns där...!!??

Nu vore det gott med en kopp kaffe...*

//Hoppas ni får en skön kväll...*

Kram//Annie

Mysig stund...

Positivt...det som var tänkt att uträtta idag blev gjort under dagen o det känns riktigt bra! ;)

Tidiga kvällen har jag tillbringat med min dotter o hennes familj...höjdpunkten var förstås att träffa Lilleman o "hänga" med honom en stund, innan det var dags för lillen att gå o sova...såå mysigt!! ;)
ALLTID härligt att träffa o umgås med de mina!*

Denna Fredag har faktiskt "bjudit" på en strimma välmående, vilket har kännts på något vis overkligt, MEN ändå "upplyftande"...så man är relativt nöjd med den här dagen!! :))
Händer inte alltför ofta, så det är till att "suga åt sig"...*

När man nu sitter här i skrivandets stund o natten är sen, går tankarna till morgondagen. Ska nämligen umgås med lillen även då...åker till mitt ex  framåt eftermiddagen, då lillen är hos honom.
Eventuellt får man även träffa sin goa tjej, som bor med sin familj i Norberg...då hon har en "träff" med skrapp-booking tjejerna under dagen, varav jag hoppas hinna träffa henne innan jag beger mig hem till mitt!?
Ganska längesedan vi sågs, så det vore lite mysigt...;)
Det får visa sig.*

// Hoppas ni haft en fin o mysig Fredagskväll kära "likasinnade" medmänniskor...!! ***

Kram//Annie 

Full av missmod...

VARFÖR känner man så här....:((    
Dagarna "rullar på", några skapliga, några sämre...så snart man inte är direkt "i gång" med något, kommer tankarna o ångesten!?? Dagen har varit fylld med missmod o oro...trots tappra försök med att hålla sig sysselsatt. Man blir inte klok på det här..

Tanken för imorgon är att få en del uträttat, vilket man hoppas på...Framåt kvällen kommer min älskade dotter med familj o DÅ får man träffa Lilleman igen!! ;)) De blir kvar till på Lördag, för att sedan bege sig hemåt igen...MEN lilleman blir kvar hos oss en dag till, häärligt! Blir antagligen så att ex:et skjutsar hem lillen till Silverdal på Söndag. Tar nog o gör honom sällskap...skönt att komma iväg en stund! ;)

Eventuellt kommer "Lilla familjen" från Gustavsberg (Värmdö), inget bestämmt ännu...vore dock trevligt o mysigt...*

Man har så mycket som är värdefullt o att vara tacksam över här i livet o i vardagen, ändå känns det mesta "tungt o mörkt"? Man undrar STÄNDIGT, varför, varför...:(
Nämnt tidigare om en slags "förändring" i vardagen, vilket verkar totalt omöjligt...men säger man inte, INGENTING är omöjligt!? Gäller att komma på VAD o HUR man ska gå till väga...inte nått dit. Lättare sagt än gjort när man är totalt "handlingsförlamad" o inte vet i vilken ände man börjar! :(
Antagligen inget man klarar ensam...får försöka se framåt, se det positiva i vardagen, kämpa vidare med sig själv, försöka finna sig själv...vilket verkar totalt omöjligt, då jag "jobbat på det" tidigare men inte kommit någon vart. Man VILL såå mycket emellanåt, man önskar så mycket, samtidigt FÖRMÅR man sig inte att ta stegen fullt ut...Befinner man sig i denna "mörka, tunga sinnesstämning "funkar" ingenting!!

Även tidigare nämnt...*
Livet är fullt av överraskningar...ingen dans på rosor!

Det är väl som det är med det mesta...livet har två sidor, även vi...positiva o negativa, kan ibland vara glädjefullt, för att i nästa stund vara totalt FÖRÖDANDE...totalt NEDBRYTANDE, men vi fortsätter leva våra liv o vår vardag...VI GÅR VIDARE!!*

// TA HAND OM ER...o må gott...**

Kram//Annie



God Natt...*



Hallå där...

Efter några dagars tysdnad, är det kanske dags för några rader o tankar...*

Vistelsen i Gustavsberg (Värmdö) hos de nyblivna föräldrarna, var jättemysigt!! ;))
Älskar att vistas där...hela området är sååå fint o trivsamt. Kan tänka mig att bo där! Saken är den att jag snart i 3års tid sökt boende i Stockholm, utan framgång :(
Men, skam den som ger sig...eller!!? Fortsätter mitt sökande, kanske en "vacker" dag...*

Att få umgås o känna gemenskap med lilla familjen var härligt..."lill-pyret" har växt o blivit rundare om kinderna, hon lyssnar, har vaken blick o "är verkligen med", trots hennes ringa ålder (1mån gammal)* Det var underbart att "följa" lilla familjen...de har "landat" ordentligt i sina roller, är så lugna o trygga...häärligt att se!*
Hoppas på ett snart umgänge igen, då man innerligt vill LÄRA KÄNNA den lilla varelsen...vilken underbart härlig liten "kicka"!! ;))

                     // VARMT Tack till de mina...!!*

För övrigt är "tillvaron" något trist o tom, nu när man är inom sina fyra väggar igen...försöker som bäst att vara sysselsatt. MEN som alltid känner man av ensamheten, en evig kamp med sig själv!
Haft ett givande samtal tidigare i veckan, vilket "rörde upp" massor av känslor..många tårar, men är oerhört tacksam över denna person...som "finns där", som lyssnar, som är så fin!* Enormt värdefull...
VAD gjorde man utan dessa viktiga "åhörare"! En ELOGE till dem...*

Dagen innefattar även ett besök hos tandvården, vilket är en riktig "fasa" var gång...ser fram emot dagen när man väl är klar där!
Även gjort en visit på Jysk, där jag inhandlade en fiberkudde till mycket bra pris, då de har utförsäljning på täcken, kuddar, stolsdynor, korgar m.m...känns bra att emellanåt få göra ett "fynd" ;))
Hittade även ett "FYND" på nätet...ett vitt runt vardagsrumsbord med underhylla för ett MYCKET bra pris!
Ja, säga vad man vill, idag har jag FYNDAT urbilligt!!***

Detta fyndande har delvis "uppfyllt" dagen o snart är det kväll...då det blir till att stoppa något i magen o sen blir det säkerligen tv:en som gäller.
IMORGON ÄR EN NY DAG MED NYA MÖJLIGHETER!*

// Ha en skön kväll..*

Kram//Annie

Tillbaka igen...

Gårdagen var full av oro o ångest, då det inte var någon mening att försöka blogga.

Det kunde även vara bättre idag, men gör ett försök, trots allt!
Imorgon Lördag ska man ta en tripp till Gustavsberg (Värmdö), för att umgås med älskade sonen o hans familj...ska dels bli skönt att komma iväg en sväng samt så ser man innerligt fram emot umgänget med de nyblivna föräldrarna o lill-pyret!! ;))

Här hemma händer inget speciellt..man gör det vardagliga, mycket mer blir det inte...:((
Är inne i en "period" med många tankar o funderingar, vilket alla gånger INTE är så "lyckat"! Påfrestande när man sen tidigare inte mår så bra...svårt för en del att ens försöka förstå min "sinnesstämning". Man är längre inte lika "flexibel" som tidigare, man vill "ge sken" om att allt är ok, då det egentligen INTE är det...man vill inte "visa" HUR det egentligen är "ställt"..., hur DÅLIGT man mår inombord's ända in i själ o hjärta, för man VILL "finnas där" för de sina o småttingarna, då DET bidrar med ett välmående där man  slipper tankar o oro...man känner att man är till nytta, vilket är en härlig känsla!! Att finnas där, att vara till hjälp, uträtta något värdefullt, vilket dessa små "varelser" verkligen är...VÄRDEFULLA!! En gudagåva...*

Ja, det finns bara gott att säga om dessa små underverk...man ska tillvara var stund som "bjuds" o ge dem så mycket det bara går av SIN TID...då stunderna, de härliga ögonblicken, de speciella händelserna INTE "går i repris" o DE får man ALDRIG någonsin tillbaka...dessa underbart härliga stunder!!***

DET är något som JAG saknar, tiden då min son var spädbarn o jag blev sjuk...fick inte möjligheten att "ta vara" på den tiden :((
Låg på sjukhus under drygt 1månad o när man väl kommit hem igen, var det inte möjligt för mig att göra mer än att ge honom flaskan...DET upplevde jag såå TRAGISKT, smärtade så djupt o DET har satt sina djupa spår i hela min tillvaro o vardag. Det är såå viktigt att "ta vara på" var stund...då vi inte vet VAD som är imorgon!! Tro mig...fått erfara livets "vändningar"...*

Vartefter åren gått, har man fått lite "distans", men smärtan försvinner ALDRIG...då det för mig var det VÄRSTA som kunde hända DÅ!!

Som nämnt tidigare, är barnen mitt ALLT...det bästa jag har! Utan dem kan jag inte tänka mig en tillvaro...*
Underbart härliga ungar..haha, som nu är vuxna o utvecklats till helt underbara personligheter!

MÅ DE FÅ VARA LYCKLIGA, FRISKA o TILLFREDS med de sina o sina liv...*

Då det är Fredag'skväll, önskar jag alla en skön kväll med myyys o kärlek i mängder..LOVE YOU ALL**

Kram//Annie

"Pysslat"...

Tidigare idag pysslat om min Orkide, som jag inhandlade för någon månad sedan...än så länge ser den ut att må bra, tiden får "utvisa". ;))
Är inte speciellt kunnig gällande dessa vackra blomster...har aldrig lyckats med att få dem blomma om, som vissa andra!? Gör väl något som är "galet"...*

Dagen har annars varit full av tankar på de mina i Silverdal o Värmdö! SAKNAR dem allihop :(   Till helgen får man i alla fall träffa sonen med familj, då jag ska tillbringa ett par dagar med dem...ett KÄRT umgänge!!
Ska bli såå mysigt ;))

En sammanfattad ganska skaplig dag...försöker innerligt att INTE hamna på den "mörka" sidan! Har ännu inte fått någon som helst "RESPONS" utifrån...?? Ganska trist, då man antog att människor "som känner igen sig" gällande ENSAMHET, TOMHET, NEDSTÄMDHET, RÄDSLA för att misslyckas, VEMOD,LÄNGTAN, SAKNAD and so on...*
Inget man kan rå över, det är som det är...MEN ÄNDÅ..!! :((
Lever trots allt på hoppet, att en vacker dag...*

//MÅ GOTT...

Kram//Annie

Återigen hemma...

Nu är man återigen hemma, efter en härlig samvaro me de mina! Haft en underbar heldag med Lilleman...;))
Vistelsen blev denna gång inte så långvarig, då jag har en del "bestyr" att ta tag i...vilka jag ännu inte kommit "till skott" med..funkar inte idag!? :(
Var gång jag tänker på det, sköljer "olusten" över mig...känns tungt o motigt. Vore mycket lättare OM man fixade det på en gång, MEN det vill sig inte alls!

Tiden jag tillbringar med lillen är såå enormt värdefull för mig...den lilla varelsen GER såå mycket, när vi är tillsammans har han min 110% uppmärksamhet, vilket han säkerligen uppskattar o njuter av ;))
Ojojoj, lillen har blivit såå "stor"...såå duktig...under vårt umgänge finns det ingenting som stör..inga mörka tankar..ingen oro..ingen tomhet, endast SAMHÖRIGHET!! En underbart härlig känsla...
Hoppas snart få ha honom hos mig här hemma vid tillfälle...vore mysigt!!

Vill TACKA min älskade dotter med familj för vistelsen samt även Lilleman...// PUSS o KRAM.....*

Med dessa fina "minnen"...VARFÖR mår man då som jag gör här o nu i skrivandet's stund!? "Olusten" o obehags-känslan vill inte ge med sig...får ta djupa andetag för att "lindra" en stund.

VILL INTE "släppa fram" någon ångest!! Ska göra ett försök med att sysselsätta mig...

// Ha nu en skön kväll...*

Kram//Annie



 Lilleman...!*







Lördag's kväll...

En dag full av tankar som vandrat iväg till de mina i storsta'n! Ska nämligen ta en "tripp" senare imorgon eftermiddag, då man på Måndag ska"hänga" med Lilleman ;))

Denna gång blir det inte så långvarit, eftersom man till nästkommande helg har ännu en "tripp" inplanerad ;)

Ska DÅ tillbringa helgen med älskade sonen o hans lilla familj...de har nyligen blivit föräldrar, som jag tidigare nämnt. DET ser man innerligt fram emot, då man enbart träffat dem korta stunder vid ett par tillfällen! Att få vistas hos dem ett par dagar ska bli mysigt!! ;))

Mysigt även att få träffa min kära dotter med familj...SAKNAT dem o då framför allt lilleman!! ;)

Denna Lördag har annars inte tillfört något särskilt...tankar, funderingar, tomhet o frustration över att "leva" på detta vis...inte få känna sig harmonisk, inte få känna omtanke, närhet, lite kärlek, uppmuntran o lycka!? :(

Är det menat att man ska "leva" med detta de resterande åren?? När tankarna "styr" känner man sig vilsen, otrygg, ensam o tom invärtes...in i kropp o själ. DETTA är vad ENSAMHET o för mycket tankar o funderingar "bidrar" med, DET är konsekvencerna!!

INGEN borde behöva vara ensam...då vi människor har ett stort behov av varandra, ett behov av NÄRHET, behov av BEKRÄFTAN, behov av KÄRLEK, behov av GEMENSKAP, behov av FÖRSTÅELSE, behov av OMTANKE, behov av gemesam GLÄDJE o LYCKA...and so on..*

ALLA borde få ha den "FÖRMÅNEN", tyvärr är så inte fallet! Visserligen finns det säkerligen de som lever i parförhållande o känner sig enormt ensamma i sin "tvåsamhet"...DE har andra möjligheter som vi totalt ensamma inte riktigt har...de kan ev välja!

Hur som helst, att vara ensam är inte det lättaste...man förstår inte "smärtan" helt förrän man själv hamnat i den...DET är fakta!!*

Det är ett evigt kämpande med sig själv, över att försöka finna en utväg...:(

Inget annat val än att försöka "fullfölja" sin KAMP......PLEASE, DON'T GIVE UP!!***

// Önskar dig (er) nu en skön kväll...*

Kram//Annie



Lonelyness hurt's....



Vad säga...

Vad ska man säga om denna dag!? Har i alla fall uträttat några ärenden...så den har nog varit skaplig, då man fått undan en del saker. För övrigt är det inte mycket att "skryta om".
Kan inte förstå VARFÖR man inte kan komma till ro o känna någon tillfredställelse? Allt går sin gilla gång, man gör det man ska...så mycket mer blir det inte.

Man strävar efter att få känna lite lycka, sinnesro, glädje, ja , allt annat än detta!! I denna stund...här o nu, känns det "tungt"...vill såå gärna få må bättre! Kan för stunden inte göra så mycket åt det, än heller vet jag VAD o HUR man ska bära sig åt för att finna en "lösning"!?

Har ikväll inte så mycket mer att "tillföra", ej heller någon direkt inspiration för fortsatt skrivande...:((
Så det får vara DET för denna Fredagskväll...

// Trots allt...ha nu en skön o mysig kväll med massor av myys! Ta hand om varandra...*

Kram//Annie

"Plågsamt"...

Kom inte iväg på det som var uppbokat idag...:(   Ännu en av dessa "plågsamma" dagar! De medför bara obehag o frustration, då man inte lyckats förmå sig att komma iväg...:((

Har däremot varit iväg o "kollat" bilen, då "skrapande" ljud uppstår (har blivit värre senaste veckan)?? Bekymmersamt o oroande, då man planerat att åka till storsta'n ett par vändor!
Blev rekommenderad att lämna in bilen, då de på verksta'n inte hörde detta "oljud"...man hör det bäst när bilen stått över natten o bilen är kall.Får fundera på saken...

Annars har dagen bara "rullat på", ingen direkt lust eller inspiration att göra något alls! Så det är sig likt...tankarna går idag åt alla möjliga håll, något förvirrande då man har lite svårt att focusera på någon specifik!? Har i alla fall tänkt på kära mamma den senaste tiden...känner stor SAKNAD! Snart dags att åka till hennes o pappas viloplats, för att plantera inför hösten. Saknaden o tomheten efter de mina kommer över en med jämna mellanrum...Livets gång, sägs det.

Nej, livet är ingen "dans på rosor", man präglas..formas..påverkas på livets "väg". Alla gör vi val här i livet, en del bättre..en del sämre..själv hör man till de sämre...TYVÄRR! Man försöker leva som sig bör..njuta o glädjas åt härliga "stunder" som bjuds..finnas där för de mina..INTE  bara se o känna det negativa, mörka...
Nej, det är alla gånger inte lätt...MEN man fösöker trots allt om o om igen!! Den dag man slutar försöka, då har man nog "GETT UPP"....man får hoppas att ALDRIG hamna där!!

Kämpa..kämpa..kämpa! Fortsätta kämpa..DON'T GIVE UP!!!!! ;))*

// Ha nu en skön kväll...*

Kram//Annie

Påfrestande...

En dag fylld av tankar, tomhet o ångest...:((

Dessa "växlingar" är enormt påfrestande, då de medför känsla'n av misslyckande, osäkerhet o känsla av att vara otillräcklig!? DET sammanslaget gör att man mår ännu sämre...:((
Som "vanlig" människa är det förödande, det tär på dig, det skapar oro...är man inte "nere" förut, så hamnar man "där" förr eller senare! VILL INTE hamna i "avgrunden" igen...försöker mitt bästa för att INTE hamna DÄR! Tänker framåt...ska eventuellt åka till storsta'n på Söndag, för att "hjälpa" de mina, för att sedan bege mig hemåt igen o invänta nästa helg. Har fått en förfrågan att komma o vistas hos älskade sonen min med familj då. DET ser jag fram emot....;))  UNDERBART att få umgås med dem o lilla JULI...

Hur det än må bli framöver, är det i dagsläget enormt påfrestande...man försöker från dag till dag kämpa vidare, försöker finna en lösning, försöker hitta en "ny väg", att underlätta tillvaron o vardagen...MEN "kör fast" om o om igen!! Ärligt...vet inte VAR man ska börja.
Vill inte "utsätta" barnen, vill finnas där för dem, VAD göra???

Denna "längta'n efter något eller någon...vet faktiskt inte!!??
Finner ingen rast o ingen ro...FINNS det medmänniskor därute som känner som  det samma?? Gör er HÖRDA...ni (du) har inget att förlora...innerligt behov av att HÖRA någon utomstående som vill göra ett "utlåtande"...KOM IGEN!!! ;))

För övrigt ska man väl inte klaga, då det kunde vara värre! Tyvärr hjälper DET inte alla gånger, som nämnt tidigare. Vi (du) får ta ett steg i taget, ta dagen som den kommer...ser ingen annan möjlighet!
Det är trots allt en NY dag med NYA möjligheter imorgon...vem vet!!?

//TA HAND OM DIG (ER)...

Kram//Annie

Vilken dag....

En intensiv dag...med en go vän, trevligt o mysigt! Varpå man sedan begav sig hemåt, för att "pusta" en stund, för att sedan gå ner i tvättstugan...nyligen klar med tvätt o hängning. Nu får det räcka för idag! ;)

Familjen i Silverdal är nu hemkommen från sin vistelse i Sundsvall o njuter nu av sista semesterveckan. Ja, snart rullar allt på som vanligt med vardagen, bäst at ta vara på de lediga stunder som "bjuds"...
För övrigt är det mesta som vanligt här hemma...bortsett från dagens väder, såå kvavt o klibbigt..usch.*

Även haft en pratstund med älskade sonen min...skönt att få höra hans röst!! ;))
Allt är bra med den lilla familjen o lilla JULI är såå duktig o snäll, positivt för de nyblivna föräldrarna...de har nu "landat" ordentligt o börjat få in rutiner i vardagen med lill-tjejen. Skönt o lugnande med vetskapen om att allt bara är bra med dem alla!

Vardagen är sig annars lik..man sitter nu här i skrivandets stund o känner tomhet, ensamhet o en slags längta'n...

Tack o lov är det kväll, då det är tänkt att fördriva tiden vid tv:en...skönt o "försvinna in i" någon bra serie el liknande ;)  DET är vad man kallar, VERKLIGHETSFLYKT...inte helt fel!!

// Ta hand om dig (er)*

Kram//Annie

Misslyckad...

Gårdagens planering gick åt skogen totalt...:((
Ingenting blev som det var tänkt o som man  såg fram emot, man känner sig misslyckad o besviken. Kunde inte komma till ro o hade svårt att sova...somnade någonstans vid halv fem-tiden i morse o sov till långt fram på dagen! NEJ, detta var inte tänkt!!! Känns som ett svek mot mig själv o min vän...INTE OK!!! :((

Inte hänt så mycket mer annars, duschat o kollat tv-programmet...o nu sitter man här i skrivandets stund o tycker illa om sig själv. Men vad göra...nu är det som det är, "överspelat", bara att ta nya tag!!

Man får invänta morgondagen o hoppas på det bästa...;)

Ska om en stund boka tid i tvättstugan o ta en titt i källarförrådet...leta efter ett par saker, för att sen ta kväller, haha...åt frukost i eftermiddag's :(...man får ju skämmas!!
Som sagt, bara att ta nya tag!

// Hoppas du (ni) har en trevligare helg...MÅ GOTT...;)

Kram//Annie

En tung dag...

Tyvärr ännu en dag fylld med tankar o oro...frustrerande, försöker hela tiden sysselsätta mig, vilket blir varken "hackat eller malet". :( 
Har svårt med sinnesnärvaron, rastlösheten, tomheten o ensamheten! Inte direkt kommit mig för någonting, förutom vattnat blommor o fått undan disken...vilken dag!! Allt känns bara så uppgivet IGEN...:(

Imorgon är det tänkt att träffa en kär vän, vi har inte träffats under en lång period...trots allt, ser jag fram emot DET, OM jag förmår mig att komma iväg...vissa dagar är tyngre o den här dagen har verkligen varit det!! Tankarna är så ofantligt många, över att försöka finna någon slags "lösning" på detta "helvete"...ju mer jag tänker o funderar över min situation, ju mer förvirrad o vilsen känner jag mig :((

När man under så många år mått så himla dåligt som jag gjort o aldrig verkar finna "en väg ut", blir man nästan desperat o det i sin tur för med sig oro, ångest, frustration...

Det ena ger det andra o allt blir en OND CIRCEL, och det blir allt svårare o svårare, nästintill ohanterbart.

Känner att jag bara står på samma ställe o "trampar" :((

Vissa tunga stunder vill man bara resignera o ge upp denna kamp, när man sen återigen "tar nya tag"...frågan är då, hur LÄNGE kommer man att orka "bemästra"dessa tillstånd!?? Vi människor har en förmåga att "komma igen"...MEN för hur länge?

Här o nu i skrivandet's stund känns det mesta enormt "tungt" o "mörkt"...ja, så här har man det, inte veta från den ena dagen till den andra HUR man kommer att må o känna sig. Säkerligen fler med mig som mår dåligt o eventuellt känner igen sig **(ingen aning, då man aldrig får någon respons :(( **

Meningen med min blogg o mina rader, var att ev få ett litet "nätverk" med likasinnade...men ACK vad man bedrog sig...JÄTTESYND, men är som det är!!

NU ska jag ta en kvällsdusch o njuta...sen ev lite Fredag'smyys...* ;))

*// Ha en underbar kväll med fredagsmyys o kärlek i mängder ;))   // LOVE YOU ALL...*

Kram//Annie

Berg- o dalbana...

Insåg för länge sedan att det inte är någon mening att "kämpa emot" denna berg o dalbana...med andra ord, humörsvängningar...sinnesstämning...
Har idag varit på en shoppingtur till Ikea, där jag inhandlat en del billiga ting...fördrivit en del tid där, vilket känns relativt bra...då det nu är kväller igen! Även varit in på City Gross o inhandlat några saker till min goa dotter i Silverdal. Finner det otroligt skönt att ha tillgång till bil, vilket underlättar enormt...;))

Försöker tänka på allt man har att vara tacksam för! Ibland hjälper det, ibland funkar det inte alls...det skiftar hela tiden, vilket påverkar negativt. Som sagt...tar en dag i taget.

I denna stund, här o nu går tankarna till de nyblivna föräldrarna...undrar HUR de har det o hur vardagen artar sig för dem!? Har inte hört ifrån dem, sedan min vistelse i storsta'n, samtidigt som man inte vill störa...De hör väl ev av sig när dom känner att de vill!
Vore mysigt att få tillbringa lite tid med dem o lilla Juli..!!;)) Som sagt...upp till dem.

Lilleman med familj är för dagen i Sundsvall...min dotter's kusin med familj, som funnit varandra o umgås! Exet har även sin syster där, vilken man umgåtts med för ett antal år sedan...häärliga tider då. Hoppas de får härliga dagar under vistelsen hos dem!! Underbara människor...har träffat dem tidigare! Det "lenar" i själ o hjärta att se barnen tillfreds o lyckliga...verkligen!!
Önskar dem ett bättre o lyckligare liv, huvudsak de är tillfreds...;)) ALLT annat vore helt fel...

Hur som helst...önskar dem alla ett underbart liv o en härlig samvaro, vilket man själv inte lyckats med direkt. Saknaden över något bättre, tryggare...samvaro med "någon", kommer ALLTID att finnas!! LÄNGTAN efter "någon"...

Man är i en period i livet, där man söker "något" eller "någon" som kan "förgylla" vardagen, ensamheten, tillvaron...någon som kan uppfylla denna längtan efter gemenskap, samvaro, trygghet o allt det innebär! Vilket inte är det lättaste. Det sägs, att man aldrig ska säga aldrig!!

Får avsluta den här dagen med att önska er alla en fin kväll...Ta hand om dig (er) !!

Kram//Annie

Kämpar på...

Ingen större förändring denna dag...har kämpat med mig själv för att inte "sjunka ner" i min mörka "avgrund", tappert försökt att förtränga vissa tankar o funderingar, då de har förmågan att lätt "dra ner" mig!
Denna gång klarade jag av det...men det lyckas inte alla gånger, så....
Här o nu i skrivandet's stund känns det något bättre! Underligt nog, händer det att man mår bättre när mörkret fallit...det har slagit mig tidigare!? Ofantliga mängder frågor kretsar i huvudet...VARFÖR hit o varför dit?? Man blir inte "klok" på dessa "sinnestillstånd", Man frågar sig om o om igen...varför, varför?

Man får helt enkelt låta bli att gå in för djupt i dessa frågor...har inget annat val, inte om man vill leva någorlunda drägligt o ta en dag i taget.

Ensamheten o tomheten bidrar med en hel del "mörka", dystra tankar...funderingar om en själv, livet o vardagen. Mestadels känns det som om man inte längre har någon "framtid"...det är som om man vore gammal, riktigt gammal...utan framtid!?
Man förstår sig INTE på denna känsla, dessa funderingar o tankar. Vet bara hur det känns o hur man upplever dem :(  Att de stundvis "uppslukar" en o tär på kropp, själ, livet o vardagen.
Allt detta sammanslaget, gör tillvaron inte lätt...MEN man får helt enkelt inte GE UPP!!

Trots allt har man en underbar familj som finns där (vilket heller inte hjälper alla gånger) o fina stunder att se fram emot...MEN det är ensamheten, tomheten, saknaden o längtan där emellan som "smärtar"...
Mitt ev mål är att finna en slags "förändring" i vardagen o livet, tyvärr har man ej nått dit ännu :((
Nåväl...försöka tänka positiva tankar, förtränga det "mörka"...göra det man förmår!

Det blir en ny dag med nya möjligheter...;) ( värt en ansträngning...)

// Medmänniskor...God Natt o Sov Gott...!*

Kram//Annie 

Bakslag...

Vinkade tidigare ikväll av lilleman, då mitt ex begav sig till vår dotter i Silverdal...de ska alla resa till Sundsvall imorgon mot kvällningen!
På vägen hem till mitt började det kännas trist o tomt, IGEN...:(
Väl innanför dörren kom vemodet, drog en djup suck o försökte tänka på något annat..utan resultat. Det är stunder som denna...när alla "försvinner" o man återigen står där ensam, som tomheten, ensamheten, vemod o "obehag" sköljer över hela mitt jag :((  Måste försöka finna "en väg" som inte gör dessa situationer så smärtsamma...lättare sagt än gjort!!

I skrivandets stund är tankarna många...några positiva, fulla av glada minnesbilder från samvaron med lilleman...några mindre positiva, som "grumlar" tillvaron o bidrar med vemod, nedstämdhet o ångest. Dessa sinnestillstånd är enormt påfrestande o TÄR på kropp o själ...;(
Har för stunden svårt att koppla av o komma till ro, trots att klockan börjar bli mycket. Tankar som är förknippade med saknad o längtan, gör det inte lättare!

Skall nu försöka med att kika på tv en stund...lite verklighetsflykt kanske gör verkan...!? Imorgon är en ny dag...*

 // Ta hand om dig (er) *

Kram//Annie