Vardagen...

Denna dag har endast bestått av provtagningar...för övrigt ganska händelselös. :(

När man lever ensam är vardagen inte alltför händelserik, tyvärr!!
Har man levt i ensamhet i många år, är detta vad som sker...Man lever efter rutiner o vana, man får svårare o svårare att ändra att ändra vanor..rutiner..vardagen!

Däremellan kommer "förfrågningar" från de mina om lite avlastning med barnen, vilket man innerligt vill finnas till hands för...ofta blandat med oro o rädsla, då man nästan tappat tron på sig själv...att inte orka eller att leva upp till de minas förväntningar!? :(
Rädslan att inte räcka till...DET berör ända in i själ o hjärta...Allt detta grundar sig i vardagen, när man är ensam med tankar o funderingar dygnet runt. :((

Man önskar inget hellre än att ALLTID o NÄR SOM HELST finnas där, men det fungerar inte alla gånger, vilket man upplever som väldigt frustrerande...VAD skall de mina tänka o känna??
Att behöva förklara var situation o VAD man genomgår, är enormt "tyngande"..när det gäller nära o kära!

Något att se fram emot, är trots allt en tripp till stortsta'n (Silverdal) kommande Lördag...då man på tu man hand får umgänge, samvaro med fina dotter o härliga småttingarna Vincent o lillasyster Celine!! <3
DET blir en "lättnad" i vardagen..länge sedan man träffats o man LÄNGTAR!!!!
Ett efterlängtat avbrott i denna vardag!! ;)

// Kära medmänniskor "där ute"...Ha det gott o ta hand om er!   Love you all <3

Kram//Annie

Ingen "upplyftande" dag...

Fredagskväll IGEN..där många "där ute" tillbringar kvällen med nära o kära..med massor av mys! ;)

Tyvärr har man "missat" största delen av en solig, vacker sensommardag, då man ej förmått sig att kliva upp i skaplig tid på dygnet :(
DET får man själv stå för, så är det bara...

Man får dock försöka göra det bästa av det som återstår av dagen..vet ej vad kvällen "bjuder på"?
I skrivandets stund sitter man o smuttar på ett glas rött med lite snacks..inte helt fel ;))

Nästkommande Fredag blir det en tripp till fiina dottern o småttingarna, vilket man innerligt ser fram emot, då det nu är länge sedan vi umgicks!
Mannen i huset åker på arbetsrelaterad resa, då man får mysig samvaro med älskade dotter o hennes småttingar..vilka jag innerligt LÄNGTAR efter o SAKNAT under en period...***

Man har haft en riktig "tuff" period under ngr veckor, så man ser verkligen fram emot att få träffas!
Livet är fullt av överraskningar..besvikelser..tomhet..ensamhet..ångest för minsta lilla..uppgivenhet m.m..
Bara att "bita ihop" o kämpa på...dock blir det enormt frustrerande emellanåt, då det tar all ork, energi o välmående...:(
VAD annars göra?? Man vill trots allt finnas här för de mina..DE ÄR MITT ALLT!!!!! ;)

Under de riktigt "tunga" stunderna känns allt detta omöjligt, då orken..lusten..uppgivenheten TÄR enormt.
Men vi människor är kapabla till MYCKET!!!!! Hur innerligt svårt allt tycks vara o är...lyckas man alltid finna en väg...beundransvärt, eller hur!??
Att återfå styrkan..orken..lusten..glädjen..förhoppningar..JA, att åter få förmåga att se framåt, facinerande!! ;)

LÄNGTAR efter o SAKNAR även älskade sonen med sin fiina familj med nytillskottet LOVE, som man endast träffat vid ett tillfälle...längtar efter att få bekanta sig lite mer med denna underbara lilla kille!! <3
Samt även få lite samvaro med storasyster Juli o papi Daniel samt mamma Mia...;)
Men har full förståelse o respect att de behöver "landa" i situationen samt hinna få in lite rutiner med barnen.
Ser fram emot ett ev besök hos dem snart!! ;)
Känner att de hör av sig när det känns bra o rätt för DEM...precis som sig bör ;)

Under skrivandets stund, har man haft tankar på att ev "slänga ihop" en kaka..kanske sockerkaka..kanske kardemummakaka..chokladkaka..VAD!??????
Får se OM det över huvudtaget blir ngn kaka..men är en riktig " gottegris", så man får se!! ;) ;)

// Kära medmänniskor "där ute" i vårt avlånga land...Ha en mysig kväll med massor av myys o kärlek i mängder...LOVE YOU ALL...TAKE CARE...****

Kram//Annie

Total hopplöshet...

Vips, så är man "där" igen...nere i mörkret, tomheten, uppgivenheten, ångesten, hopplösheten. :((

Var gång man hamnar där i sin "mörka avgrund", frågar man sig...VARFÖR????
Kan för allt i världen inte sätta fingret på eller förstå...man känner total "bortdomning", tomhet inombords
o totalt uppgivenhet...går här hemma som en "zombie", ingen vilja, ingen ork...
Den senaste tiden har man lidit alla helvetets kval...men VARFÖR???

Trots härliga, mysiga vistelser hos nära o kära, vilket borde gett tillfredställelse o kraft, vilket så var under
en kortare period.
Blir inte klok på denna berg o dalbana, som i så många år pågått..NÄR ska det möjligtvis bli någon typ av ändring?? Då man stundvis funderar över HUR länge man ska orka leva på detta vis!?? :((

Känner enormt stort behov av närhet o samvaro...då man ikväll är lyckligt lottad, för goa tjejen min kommer om en stund för att umgås o sova över...vilket känns lite skönt! ;)

Då det för var gång man sjunker ner i "avgrunden", blir allt svårare att "ta sig upp"...man är själsligen såå trött, MEN när man väl lyckats "kravla sig upp" ännu en gång är det bara att kämpa på...

// Kära medmänniskor...Ta hand om er ALLA "där ute" o må gott!! ***

Kram//Annie

Saknad efter de mina...

Fredagskväll...tankarna går till de mina med sina småttingar o känner saknad!!

Ingen direkt bra dag, men försöker tappert se framåt, göra det bästa av tillvaron. Har i alla fall tagit sig ner till City för att förhandsrösta, så nu är DET avklarat! ;)
För övrigt har dagen inte medfört så mycket mer...trots allt Fredagskväll, där säkerligen många "där ute" myser med de sina, som sig bör! ;)

Man har nu vistats här hemma i sin ensamhet i ca 1.5 vecka, efter vistelsen på Värmdö hos älskade sonen med fiina familjen, där det nu tillkommit en liten ny familjemedlem...såå härligt!
Träffade dem förra Lördagen..åhh, vilken härlig liten varelse, spädbarn är så ljuvliga o luktar så gott ;)

Man förbereder sig för en tripp till storsta'n snart igen...KAN inte hålla mig därifrån, dock förutsatt att man är välkommen, då man inte vill "trampa i klaveret"...Ser innerligt fram emot lite samvaro med mina fiina!! ;))

Vardagen i allmänhet är som den är...en hel del provtagningar just nu, då ingenting riktigt stämmer el är som det borde vara!??
Man får ev ta "tillfället iakt"...kanske få bege sig hemifrån..ladda lite energi hos de mina...innan det är dags för nästa. ;)

Hur som..detta eviga kämpande med vardagen o tillvaron, kräver en del..känner stort behov att få komma hemifrån under en period...kan trots allt skatta sig lycklig att ha denna möjlighet!!

Ska nu försöka ta vara på kvällen med lite mys o ev ett glas rött o bara vara...;)

// Önskar ALLA där ute en myskväll o en fin helg!!                // Take care..Love you all ***

Kram//Annie

Inte som det var tänkt...

Visst är det väl underligt att det ibland (ofta) inte blir som man egentligen vill o tänker..!?

Denna härliga sensommardag, med sol o värme var tänkt att verkligen ta vara på...ge sig ut o njuta av solen, vilken kommer att "stråla med sin frånvaro" nästa vecka o även fortsättningsvis, då vi trots allt är i september månad..:(

TYVÄRR blev det inte så...då man under dagen inte ens förmådde att ta sig ut :(
Blev trots allt en tur med bilen, dock inte så "upplyftande"...då det är "tungt" att behöva göra saker o hitta på positiva händelser alldeles ensam...innerligt trött o uppgiven på detta!!!

Ensamheten känns enormt "tung", trots mina fina som finns där...MEN det hjälper inte riktigt min vardag.
Tampas med detta dagligen o det "tär" :(
Har gått med i en grupp, där det finns såå mycket värme..uppmuntran..stöd..helt underbara personligheter, som alla har sina bekymmer o krämpor...
En väninna startade denna grupp "VÄRK MED BEGRÄNSNINGAR", där alla får dela med sig samt ventilera sin värk av olika slag.
Alla visar respect..ger stöd..uppmuntrar..kommer med tips o råd..visar omtanke..m.m! En helt underbart GÄNG!!
Det känns såå skönt att få sätta sig vid datorn varje dag, för att få en liten "pratstund" med ALLA fina människor som ALLTID finns där...spelar ingen roll VAD!! ;)
DET är sååå värdefullt o känns såå himla bra!!

                       // EN STOR ELOGE FÖR PERSONEN SOM SKAPAT DETTA...***

( Vill dock nämna att detta är en sluten grupp, där man tar kontakt med "änglamor" för vidare INFO..)

För övrigt känns dagen lite "tung"...tankarna går till de mina o småfolket. Ser fram emot en samvaro med dem snart igen! SAKNAR Lilleman, som man har såå enormt fint band med...Tyvärr känner jag att han reagerat på "allt runt omkring", då det händer saker hela tiden.
Mycket uppmärksamhet på Daniel med fiina familjen o nykomligen LOVE... ser direkt på Lillemans kroppspråk att han inte riktigt kan "ta in situationen" <3

Hur det än må vara med övriga småttingar, så har man starka band med denna underbart härliga kille!!
Man har varit delaktig i hans liv o uppväxt samt utveckling från start...DET skapar djupa band, vilket man är sååå tacksam över, då man innerligt ÄLSKAR denna fina personlighet (även de mindre trevliga)...;)
// EN STOR ELOGE TILL FÖRÄLDRARNA SOM GETT MIG DETTA TILLFÄLLE...***
                                 // LOVE YOU ALL...<3       // TACK FÖR ATT NI FINNS...*

Kära medmänniskor...Må gott o Ta hand om er...***                    // Love you all...*

Kram//Annie

LOVE..ett mirakel o en gåva...

Denna Lördag har varit fylld med glädje o känslor...;)

Tillbringat eftermiddagen med de mina o deras familjer!
ÄNTLIGEN fått träffa lilla "underverket"...lilla LOVE! En ny liten familjemedlem, som vägde 3600gr o är 52cm lång...åhhh, vilket mirakel!!
Den finaste gåva...för papi Daniel o mammamia! ;)
För att inte glömma "lilla" storasyster Juli..en underbart härlig liten madam på drygt 2år ;)

              // Varmt GRATTIS o Lycka Till, fina lilla familjen....// Love you all <3

Hemresan var dock inte så "upplyftande", då man är så medveten om vad komma skall...
Man möts av tystnad..tomhet..ensamhet, MEN har med sig fina minnen från dagen samt massor av
intryck att bearbeta...trots allt haft en härlig dag!! ;)

Resten av kvällen blir det till att bara vara o eventuellt smutta på ett glas rött..!?
Man har även en o annan film att relaxa till...***

// Önskar alla en fortsatt trevlig Lördagskväll...TAKE CARE...

Kram//Annie

Ser fram emot...;)

Kommande Lördag bjuder på samvaro med de mina...man får då även träffa lilla underverket som nyligen anlänt till denna värld ;)

DET ser man fram emot! ***

Vardagen är för dagen ganska "tung"...:(
Påtaglig ångest..oro i kroppen..tomhet..ensamt..dessa negativa känslor som ideligen kommer svepande.
Man försöker hålla sig sysselsatt, men det finns där när man slår upp ögonen var dag :(
Detta kämpande med sig själv "tär" på kropp o själ...evigt trött på detta mående, men VAD göra!? Ta en dag i sänder o kämpa..kämpa på.

Trots allt en god gärning idag! ;)
Glädjat en kär vän med ett besök tidigare idag...vi hade en skön o mysig stund i solen, med hembakat o småprat! Känslan att glädja någon som man håller av är "befriande" o känns innerligt bra ;)
Att finnas där som stöd o lätta upp ensamhet, även för en stund är för många värdefullt o uppskattas enormt! ;)
DET ger såå mycket!!!

Nu blir det till att avsluta i tvättstugan, för att sedan inta ryggläge framför Tv:en ;)

// TA HAND OM ER ALLA...***

Kram//Annie

 Fiina familjen <3

NU har det "hänt"...

Lilla nya familjemedlemmen har nu anlänt! ;)

Ett litet gossebarn som fått namnet LOVE <3
Kom till världen kl 10.08 den 31/8/ Söndag...åhh, vad härligt! Längtar att få åka o träffa lilla varelsen för att välkomna honom.
Allt väl med lilla fiina familjen...vill ge dem utrymme o lite tid att "landa" i den för dem alla nya situationen, dock LÄNGTAN är stor ;)
Ja, familjen bara växer...underbart härligt! ***

         // Varma Lyckönskningar till de mina...LOVE YOU ALL...***

Nu åter till vardagen, vilken inte varit den bästa de senaste dagar :(
Tampas med oro..ångest..rädsla över att på sikt inte räcka till...allt detta "tär", då man aldrig får må bra!?
Enormt påfrestande för kropp o själ, eftersom man inte riktigt fungerar som man egentligen ska...:(
Man går här hemma, vet inte riktigt HUR hantera detta...om o om igen gör man tappra försök, man kämpar på.
Under vissa perioder kommer man ingen vart o DET är frustrerande...då kommer hopplöshet..uppgivenhet..vemod svepande :(

Man hoppas för var gång att det säkerligen blir bättre, tyvärr ej alla gånger! Känns lite som att leva i ett vacum...

Ska nu försöka ta ett krafttag o bege mig till mamma o pappas viloplats med en höstväxt...känner behov av att få vara hos dem en stund.

// Kära medmänniskor..önskar en fin kväll...// Ta hand om er "där ute"...Love to you all <3

Kram//Annie