Denna känsla kan man inte riktigt "klä i ord", då den svider ända in i själ o hjärta :(
Man förväntar sig omtanke..förståelse..insikt m.m, men allt blir omvänt!? All stress påverkar oss människor på olika sätt, MEN man har observerat o upplevt stunder som dessa där personer farit illa, ja t.o.m "gått bort" under dessa förhållanden :(:(
Detta bidrar med oro..ångest..farhågor inför vissa personer man håller av o älskar av hela sitt hjärta!!!
I skrivandets stund känner man vanmakt o hopplöshet, gällande detta! Får "ta tag" i detta!?
Allmänt känns vardagen enormt tung o mörk...ingen förmåga att "ta sig för" något, allt känns enbart hopplöst, "mörker" verkar tagit över hela tillvaron!?
Man kan tänka sig in i ev andra läsares tankar om dessa mörka rader, om o om igen..men nu är det så här...ingenting man själv styr över...TYVÄRR!!!!
Säkerligen många människor "där ute", som ev känner igen sig...vad vet jag??
Aldrig några kommentarer gällande mina tankar, känslor o funderingar..SÅ, vad vet man...?
Skulle vara innerligt värdefullt o upplyftande OM man kunde få någon slags respons på "skrivandet"! ;)
På t.ex tankar, funderingar, åsikter, känslor, upplevelser m.m!! ;)
Något positivt mitt i den grå vardagen...
Haft ett innerligt givande samtal med en fin vän tidigare idag, en vän som finns där, förstår, visar omtanke o lyssnar, går igenom mycket "elände" MEN ändå finns där!!! ;)
Sådan vänskap behöver man vårda med kärlek, omtanke o förståelse...vänner som denna är unika o innerligt värdefulla...Att ha gåvan till en riktig vän är INTE självklart...***
// TACK vännen...att du finns där!!! ;)
Dessa rader får avsluta denna kväll, då timmen är sen...***
// Alla medmänniskor "där ute"...Ta hand om er..Love you all...!!
Kram//Annie
Vännen livet är inte lätt att leva alltid å d har vi fått erfarit på Den svåra vägen tyvärr :/ D som "krävs" av oss varje dag som är självklart för så många andra... är inte d för oss tyvärr vi kämpar varje timme å varje dag mä oss själva å d som behöver "göras" känns som i motvind många gr :/ mycket upp å ner hela tiden fast vi försöker så enormt mycket då vi INTE vill ha d så här men tyvärr räcker inte alltid orken å energin till. Vet ju så väl hur d känns för dej tyvärr ingen tröst :/ men att ha "nån" som förstår är såå värdefullt å att man kan va sej själv :) för hur d än är så lägger vi ju på lite av en "mask" när vi träffar våra familjer å barnbarn visst vi är så glada å tacksamma att vi har dom å kan träffa dom å få "glömma" för en stund d är guld värt ;) men så fort vi kommer hem så är vi "tillbaka" igen för vi kan ju aldrig lägga på "masken" för oss själva heller....... Tack vännen för att du finns i mitt liv igen :) vi behöver varann! Ha d så bra som möjligt :) tänker på dej min vän kramen <3
SvaraRadera