Man har känt SAKNAD, LÄNGTAN, ÅGREN, ÅNGEST, ORO samt uppgivenhet! :(
Inget nytt för ens egen del, MEN ändå såå påfrestande..
Man känner på något vis att man "svikigt"de mina..? Kanske är så inte fallet!? Vet ej...:(
Har samtalat med fina tjejen i Silverdal under kvällen, vilket kändes som en "befrielse"...Såå enormt skönt att få prata med denna underbart härliga personlighet!! <3
Få höra hennes röst, samt vardagliga ting...;)
Vad är man som mamma egentligen? Känner sig otillräcklig, som en svikare, känns helt enkelt INTE bra!?
VARFÖR...vardagen o livet är sig inte riktigt likt sig i nuläget??
Man vet inte riktigt VAR man befinner sig...Många tankar o funderingar kring det hela...
I skrivandets stund känner man vanmakt, tomhet, ensamhet, hopplöshet..:(
Men som nämnt tidigare..man kämpar på, TROTS ALLT!! ;)
Inga andra alternativ...Man vill känna livet, uppleva saker, leva ut, bara få vara den man är!!
DET är vad man försöker att uppnå...ÄLSKA livet <3 o även sig själv...
Älskade medmänniskor...<3 Önskar er (dig) en härlig Fredag o en FIN helg! // TAKE CARE my dear friends <3 // Love u ALL <3
Love//Annie
 |
| Love you ALL <3 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar